Medierna spelar en viktig roll i samhället. De informerar och undervisar läsare, lyssnare och tittare om större händelser, politiska beslut och hur människor lever sina liv.

Samhällsmagasin på TV, dagstidningar och radiopratare hjälper många människor att tolka och finna mening i den komplexa värld som omger dem. Denna direkta påverkan visar på mediernas makt och hur de influerar allmänhetens åsikter.

Ibland bidrar medierna till en bättre förståelse av psykisk sjukdom. Det gör de genom att återge välavvägda och positiva historier om människor med sådan sjukdom. Tyvärr kan medierna också bidra till att stereotyper upprätthålls.

Forskningen säger oss att:

• Många människor menar att medierna påverkar deras attityder gentemot psykisk hälsa och sjukdom.
• Medierna åberopas ofta som en informationskälla när det gäller psykisk sjukdom.
• Ungefär 40 procent av befolkningen menar att medierna är upphovet till deras föreställning att allvarlig psykisk sjukdom hänger ihop med våldsutövande.
• En av sex med problem som är relaterade till psykisk hälsa säger att det sätt på vilket psykisk sjukdom framställs i tidningar avhåller dem från att söka hjälp.
• Med mediernas makt och inflytande i åtanke, måste man säga att det är viktigt att hålla dem ansvariga för olämplig och stigmatiserande rapportering om psykisk sjukdom och självmord. Genom att bekämpa stigma bidrar vi till att förändra allmänhetens attityder.

När rör det sig om stigma?

Mediarapporteringen är stigmatiserande om den framställer psykisk sjukdom på sätt som är oriktiga och kränkande. Ett stigmatiserande inslag kan få människor att vara rädda för eller oförstående inför människor med psykisk sjukdom. Det kan också leda till att människor driver med och förlöjligar dem eller sprider oriktig och vilseledande information om psykisk sjukdom.